ja ni. efter en skön kortsemester i såväl göteborg som stockholm är jag nu återigen hemma i skellefteå. tillbaks till allvaret direkt, börjar jobba om ca 6 timmar vilket känns lite halvdant och inte särskilt motiverande alls.

emellertid - efter en 16 timmar lång tågresa anlände jag alltså till göteborg. eftersom jag anlände några timmar före mina festivalkamrater beslöt jag mig för att ringa de jag känner i göteborg och slappna av i någon av deras sällskap. tyvärr visade sig att de alla antingen jobbade eller inte var i stan. så jag fick slappna av i sällskap med en bärs och en bok på södra liden vilket var fruktansvärt trevligt.

efter att jag, i sällskap med festivalkamraterna, anlänt till hotellet och checkat in satte vi oss på gräsmattan utanför och delade några öl samt lyssnade till ljuva punktoner från west coast riot, vi identifierade under eftermiddagen/kvällen bland annat flogging molly och bad religion. senare på kvällen bar det av till gotebar och förfesten inför metaltown där engel bjöd på kalas. och engel var säkert jättebra. tråkigt bara att lokalen inte var det och att man 1) inte såg bandet trots ett avstånd på ca fem meter från "scenen" och 2) inte hörde annat än trummor och sång. inget höjdargig direkt.

dan därpå, metaltown dag 1, inleddes med ett besök på systembolaget och hemköp där helgens mat, knäckebröd och baconost inhandlades, tätt följt av samma procedur som dagen innan. en gräsmatta och ett gäng öl. fick även tillfälle att träffa jonas som bor i göteborg med sin familj nuförtiden. synd att jag inte fick möjlighet att träffa familjen, men det går fler tåg. vi skippade sonic syndicate till förmån för gräsmattan, gick in för att se cimmerian dome vilka inte gjorde något större intryck på mig. slötittade på urdåliga sabaton och kollade in path of no return i väntan på den första höjdpunkten: danko jones. danko med band var fast i rusningstrafiken och blev lite sena, och därav lite stressade på scen. allt som allt var det en habil show och danko gör sig definitivt många gånger bättre live än på skiva. i brist på intressanta band återvände vi till gräsmattan och ölburkarna fram till hardcore superstar började spela. med facit i hand hade jag nog gärna stannat på gräsmattan, då bandet led av teknikstrul, vindar som blåste bort ljudet och en rätt slö inställning. här träffade jag chefen på joyzine, mjörnberg, och vi kollade in nifelheim som utan tvekan måste ha varit festivalens tuffaste och ondaste band. jag är inte så förtjust i deras musik men satan så coola gubbar. kollade därefter på monster magnet som var en stor besvikelse. jag hade väntat mig betydligt mer, och det faktum att de hade festivalens hittills bästa ljud räddade inte direkt konserten från bandets totala oengagemang. därefter valde jag bort cavalera conspiracy till förmån för tiamat. jag blev väldigt besviken på tiamats spelning men hade gjort samma val om och om igen. kollade även på avslutande roots, bloody roots på cavaleragiget och det framstod som enastående. därefter kort besök på gotebar och sedan hem och sova.

metaltown dag 2 inleddes på samma sätt som de två tidigare dagarna. vi gick in till området lagom till dark tranquillity och torture division. för min del var prioriteringen givetvis dt>td men det var jag ensam om. dt var sådär, men levererade ändå en gedigen show. tyvärr var det något som inte stämde riktigt. såg sista td låten och det lät grymt lovande. festivalens första riktiga höjdpunkt följde därefter, nämligen soilwork. ett fantastiskt bra och tajt gig och oj vilken bra sångare speed är. bästa sången jag hörde på festivalen, möjligtvis med undantag från anette olzon (tekniskt sett, givetvis) och vortex. bevittnade amon amarth och blev fortfarande inte imponerad. vad är grejen? dimmu borgir var stabila men det är jävligt svårt att vara black i solsken. vortex sjöng jävligt bra och klarade sig överraskande bra utan de komplexa körarrangemangen han väver ihop på skiva. såg lite converge men de var mest konstiga och dryga. röjigt, förvisso. nightwish är ju jävligt dåliga, men ändå ett underhållande liveband. så när som på det löjliga mellansnacket som lät som taget från dansbanan i lövånger eller valfri schlagerklubb. sen - in flames. det var fruktansvärt bra och under only for the weak gungade piren, bokstavligt talat, under mina fötter. det kommer jag minnas länge. efter in flames bar det av raka vägen hem för jag hade ont i varenda fiber i kroppen efter att ha gått och stått så länge. bra form, johan. bra form.

söndagen spenderade jag på landvetter, då kamraterna åkte tåg och for långt före mig fanns det ingen anledning att stanna kvar inne i stan. flög till slut till sthlm, och begav mig till martin. där bjöd han på finfin middag, och eftersom jag inte ätit annat än knäckebröd och donkens äckliga 10krs hamburgare på några dagar smakade det gudomligt med riktig, hemlagad mat. tack martin! såg fotbollen med honom, peter j och ett sexpack folköl och spanien vann helt rättvist, och tur var det.

måndag bar det av till EMI för anställningsintervju, vilket gick bra (tror jag) och nu väntar jag på svar men har på tok för höga förhoppningar för att det ska kännas bra i magen. på vägen tillbaks till martin lyckades jag träffa av skyfallet vilket resulterade i att alla mina kläder var helt dyblöta när jag kom hem till martin. vartenda plagg. sen träffade jag peter a igen och vi for och träffade killen som jag eventuellt ska hyra ett rum av om jag får jobbet. han verkade trevlig och hade en söt katt vid namn sixten. dock var det en hona. vi pratade om våra skador och om cyklar. återvände därefter till martin, åt mat och for sedan in till stan och träffade simon. han var snäll och bjöd fattiglappen på öl på bishops innan han var tvungen att sätta sig på tåget hem till uppsala. jag åkte tillbaks till martin, fick träffa hans föräldrar och sedermera somnade vi för jag var tvungen att gå upp kring halv sex för att hinna ut till arlanda i tid för mitt flyg.

och nu är jag hemma hos mamma och sitter barnvakt åt katten som fortfarande verkar lite sjuk efter nedsövningen igår.